Fram till början av 1900-talet bedrevs hantverk i form av vävning, smide och snickeri mer eller mindre i var gård i Taserud. Dagens besökare vid Rackstadmuseet rör sig i ett kulturområde där ovanligt mycket av byggnader och miljö finns bevarat.
Rackstadmuseet är byggt på gården Haget och har den gamla manbyggnaden som entré. Oppstuhage är den bostad och ateljé som min farfar Christian Eriksson byggde åt sig på 1890-talets mitt, i anslutning till föräldrahemmet Haget. Gården Nytomta, väster om Haget, har ännu äldre anor i släkten.
NYTOMTA
Nytomta är något av Erikssons-släktens ursprungsgård. Bonden Erik Olsson,
min farfars far, bodde där under 1800-talets första hälft. Han var en duktig
hantverkare som tillverkade dragkistor och chiffonjéer. Erik Olsson och hans
hustru Stina fick med tiden en stor barnaskara. Granngården Haget köptes in
och familjen flyttade dit, flera av barnen är födda där.
Eriks son Ola uppförde det nuvarande bostadshuset och bosatte sig 1896 på gården. Idag ägs Nytomta av en stiftelse som har till uppgift att bevara gården och utveckla hantverket i gårdens tradition. Man är främst inriktad på vävning och en vävstuga har uppförts på gården under senare år.
HAGET/RACKSTADMUSEET
På Haget startades en möbelverkstad (E Olssons Möbelsnickeri) där sönerna
Ola, Elis, Christian och Karl lärdes upp. Senare blev det enligt tidens sed
utbildning i bl a Stockholm, Tyskland och Frankrike. "Mäster Ola" blev en
mycket duktig ornamentbildhuggare, "Mäster Karl" och "Mäster Elis"
skickliga möbelsnickare och Christian Eriksson känd bildhuggare.
När de fyra bröderna 1877 tog över efter fadern Erik Olsson kom verksamheten att kallas Bröderna Erikssons Möbelverkstad. Brodern Christian hade som bildhuggare ett vitt förgrenat kontaktnät där bl a tidens ledande arkitekter ingick. Via Christian och hans vänner lades omfattande beställningar hos möbelverkstaden i Taserud. Många av traktens skickligaste hantverkare kom också att knytas dit.
OPPSTUHAGE
Ateljén och bostaden som Christian Eriksson byggde åt sig och sin franska
hustru Jeanne Tramcourt vid mitten av 1890-talet, är numera återställt
i ursprungligt skick. 1898 flytade Christian och Jeanne till Stockholm och
Oppstuhage blev tillfällig hemvist för konstnärsparet Gustav och Maja
Fjæstad. Hit lockades senare även målarna Bror Lindh, Björn Ahlgrensson,
Fritz Lindström och Ture Ander. Så uppstod tillsammans med konsthantverkare
"Rackstadskolonin" och anledningen till skapandet av Rackstadmuseet.
Oppstuhage blev minnesgård 1951.
KONTINUITET l TASERUD
Min far Matts Eriksson "Matts i Taserud" var verksam från 1932 i Taserud och
gick i lära hos farbröderna Karl och Elis. År 1934 öppnade han
egen verkstad där han tillverkade stilmöbler, kyrkliga utsmyckningar,
dopfuntar, lampetter och Taserudsstakar. Matts avled 1981.
Karls son, Curt Ericson, är fortsatt verksam med huvudsakligen möbeltillverkning i mindre omfattning i den gamla verkstaden vid Rackstadmuseet.
Min syster Kristina Årling bedriver konsthantverk (Kylles Keramik) i fars verkstad.
Själv har jag min träsnidarverkstad strax intill, bara "ett stenkast" från Rackstadmuseet. Mellan museet och Oppstuhage finns en skylt "Konsthantverk" som visar vägen.
Titta in! Välkommen!
= här har jag min träsnidarverkstad.
Promenaden från Rackstadmuseet och Oppstuhage bjuder
på naturkontakt och förnimmelse av ursprunglig miljö.
Vårens vitsippshav inleder sommargrönskan som med skuggspel och
fågelsång berikar denna inspirerande och särpräglade
kulturmiljö...
